Psykosociala förbundets valteser inför kommunalvalet 2021

I våra valteser lyfter vi fram behovet av att beakta psykisk hälsa i allt kommunalt beslutsfattande. 

Kommunen har en betydande roll när det gäller att främja invånarnas psykiska hälsa. Den psykiska hälsan behöver beaktas i allt kommunalt beslutsfattande, exempelvis i hälso- och socialtjänster, småbarnsfostran och läroanstalter, kulturtjänster, stadsplanering och planering av friluftsområden och delaktighetsmöjligheter. 

Även efter att social- och hälsovården flyttas till landskapen år 2023 kommer kommunen att ha en betydande roll när det gäller att att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. 

Coronapandemin har varit en påfrestning för den psykiska hälsan och behovet av stöd har ökat. Det behövs långsiktiga och förebyggande insatser, på såväl statlig som kommunal nivå, för att tackla följderna av coronakrisen. Situationen har utgjort ytterligare en belastning för personer som redan innan pandemin befann sig i en sårbar ställning. Stöd för personer med psykisk ohälsa behöver tryggas - och kunna erbjudas även i undantagssituationer. 

Det är viktigt att inom kommunen erbjuda kvalitativa mentalvårdstjänster även på svenska. Tillgången till såväl stöd som information på svenska behöver tryggas. Snabb tillgång till stöd och hjälp med låg tröskel i ett tidigt skede kan förhindra att problem förvärras. Läkemedelsbehandling ska inte vara den första eller enda tillgängliga vården av psykiska problem. Genom att ta i bruk Terapigaranti i varje kommun kan man göra hjälpen göra hjälpen snabbare, mer tillgänglig och undvika långa väntetider.

Möjlighet till delaktighet, tillgänglighet, social gemenskap och påverkan stärker kommuninvånares välbefinnande. Kommunen bör erbjuda jämlika förutsättningar för barn, unga, vuxna och äldre att kunna upprätthålla och stärka sin psykiska hälsa.

Psykosociala förbundet deltar även i kampanjen #EnKommunFörAlla tillsammans med SAMS och dess medlemsförbund. Genom kampanjen uppmanar vi kommunala beslutsfattare att jobba för en kommun för alla -  där även den med funktionsnedsättning är delaktig! 

----------------------------------------------------------------------------------------------------

1. Den psykiska hälsan ska stärkas inom alla sektorer i kommunen 

För att stärka invånarnas psykiska hälsa behövs samarbete över sektorerna inom kommunen. Främjande av psykisk hälsa ska skrivas in i kommunstrategin. 

Den psykiska hälsan ska beaktas i allt kommunalt beslutsfattande, exempelvis i hälso- och socialtjänster, småbarnsfostran och läroanstalter, kulturtjänster, stadsplanering och planering av friluftsområden och delaktighetsmöjligheter. 

 

2. Tillgången och kvaliteten på mentalhälsotjänster ska tryggas även på svenska 

I kommunernas tjänsteanskaffning ska utgångspunkten vara tjänsternas kvalitet, vid sidan av priset. Det är viktigt att inom kommunen kunna erbjuda kvalitativa mentalhälsotjänster även på svenska. Tillgången till såväl stöd som information på svenska bör tryggas. För en person som befinner sig i en kris är det viktigt att få hjälp på sitt eget modersmål. 

I utvecklingen av tjänster bör man inkludera utbildade erfarenhetsexperter samt tjänsteanvändare och föreningar som representerar anhöriga. Tjänsteanvändare bör ha rätt att påverka i valet av tjänster som erbjuds. 

Mentalhälsokompetensen hos professionella inom social-hälsovården ska stärkas och kunnande inom mental hälsa och missbruksarbete ska tryggas inom integrerade missbruks- och mentalhälsotjänster.  

 

3. Kommunerna ska stärka tillgången till och utbudet av tjänster med låg tröskel  

Fungerande och lättillgängliga lågtröskeltjänster kan erbjuda personer stöd i ett tidigt skede och förebygga att problem förvärras. Fungerande lågtröskeltjänster minskar samtidigt kostnaderna för specialhälsovården. 

I planeringen och utformande av tjänster ska utgångspunkten vara multiprofessionalitet och samarbete med erfarenhetsexperter. Medmänskligt bemötande och förmågan att finnas bredvid ska stärkas i bemötandet och stödjandet av klienter.  

Genom att ta i bruk Terapigaranti i varje kommun i Finland kan vi förbättra tillgången till och kvaliteten på mentalhälsotjänster med låg tröskel. Det är viktigt att ta i bruk även andra fungerade lågtröskelmodeller i samarbete med tredje sektorn.  Läkemedelsbehandling ska inte vara den första eller enda tillgängliga vården av psykiska problem. 

 

4. Finansiering för förebyggande verksamhet som ökar välbefinnande ska tryggas

Hälsofrämjande och investeringar i förebyggande verksamhet som ökar delaktighet är gynnsamt för hela samhället. Den lågtröskelverksamhet som erbjuds inom tredje sektorn minskar trycket på offentliga tjänster inom kommuner. 

För att tillgodose behovet av det förebyggande arbetet inom tredje sektorn krävs hållbara lösningar som kan trygga finansiering för föreningar på lång sikt, vilket förhindrar att finansieringen årligen hotas av nedskärningar.  

Kommunernas stöd och verksamhetsunderstöd är livsviktiga för föreningar, av vilka majoriteten är små och verkar med frivilliga krafter. 

 

5. Äldres psykiska hälsa ska främjas och stödjas 

Äldres psykiska hälsa ska främjas genom konkreta åtgärder. Detta inkluderar gemenskapsuppmuntrande vardagsmiljöer, ökad tillgänglighet och tjänster som ökar delaktighet. Social delaktighet är viktig för att förebygga ensamhet bland äldre, vilket utgör ett hot mot den psykiska hälsan. 

Delaktighet ska möjliggöras genom fritids- kultur- och bildningstjänster, av upplysta gator, plogade vägar och mångsidiga kultur-, bildnings-, och fritidstjänster. Trygghet och tillgänglighet är särskilt viktigt för äldre. 

Rörlighet och god funktionsförmåga har gynnsamma effekter på alla kommuninvånares psykiska välbefinnande. Att främja hälsan ska vara alla förvaltningsområdens gemensamma sak. Åtgärder ska stödas av samhällsstrukturer för att vara effektiva. 

Främjande av äldres psykiska hälsa ska vara en del av allt det arbete som görs tillsammans med äldre. En tillräcklig mentalhälsokompetens hos de som arbetar med äldre bör säkerställas.    

 

6. Psykiska resurser redan i tidiga år 

Satsningar på föräldraskap samt på barn och ungas välmående är en verklig framtidsinvestering. 

Barn och unga ska få hjälp i rätt tid och med låg tröskel.  Även mentalvårdstjänster för unga utanför studie- och arbetslivet ska tryggas. Fokus ska ligga på de tidiga åren, dvs. fostran och utbildning. I småbarnsfostran och skolor bör man ta i bruk beprövade metoder som stärker det psykiskt välbefinnande. 

Skolning om hur man kan stärka elevers psykiska välbefinnande, och känner igen psykiska störningar, ska utökas. Undervisning och skolning i mentalhälsokompetens ska göras till en stark del av undervisning och fostran. 

 

7. Psykiskt välbefinnande behövs genom hela livet 

Stöd ska erbjudas för arbetsföra, äldre och kommuninvånare som befinner sig i sårbar ställning. 

Psykisk hälsa är en resurs i alla åldrar. Kommunen ska värna om sina arbetstagares kollektiva och individuella arbetsskydd och hälsa genom att stärka psykosociala resurser och ta itu med riskfaktorer. Kommunen bör satsa på mentalhälsokompetensen hos sin personal.  

Närståendevårdare ska ges tillräckligt stöd genom att erbjudas kamratstöd och handledning. Främjande av äldres psykiska hälsa ska vara en del av allt arbete som görs. 

Olika livssituationer och olika grupper av människor ska beaktas i tjänsterna, i synnerhet riskgrupper för psykisk ohälsa såsom de som lider av diskriminering och människor som lever i långvariga och svåra livssituationer.  

 

8. Miljöer som främjar välmående 

Välbefinnande stärks av möjligheten att delta i och påverka områdets utveckling. Kommunen skall stödja gemenskapen genom att erbjuda platser där kommuninvånarna utan kostnad kan samlas, träffa andra och göra saker tillsammans. Social delaktighet främjar psykiskt välbefinnande. 

Kommunerna ska utveckla samarbetsmodeller och kanaler för finansiering som främjar hälsa och psykiskt välbefinnande. På detta sätt kan man trygga kommuninvånarnas möjlighet att delta i verksamhet på öppna mötesplatser.