Insändare: Svenska tjänster kräver mer än vad AI kan erbjuda

I en insändare som publicerades i Hufvudstadsbladet (Hbl 11.9.2026) skriver vi om artificiell intelligens och den finlandssvenska kontexten. 
Hur förverkligas tjänster på svenska i tvåspråkiga välfärdsområden? Social- och hälsovårdsministeriets utredning lanserades den 3.9.2026 vid ett tillfälle  samordnat av Folktinget. Psykosociala förbundet välkomnar utredningen som ett viktigt  steg i den fortsatta diskussionen om hur vi i Finland säkerställer att den svenskspråkiga befolkningen får service på sitt modersmål. 

Social- och hälsovården handlar även om utveckling. För att utvecklingsarbetet ska vara jämlikt behöver material som används i utvecklingen finnas tillgängligt samtidigt på finska och svenska. Annars riskerar den svenskspråkiga målgruppen att få tillgång till utvecklade tjänster senare än andra, eller att aktörer som arbetar med svenskspråkig verksamhet behöver lägga mer resurser på utvecklingsarbetet, bland annat för att själva  ta fram och översätta material till svenska. 

Vi vet att det inom social- och hälsovårdssektorn finns intresse för att använda AI för att förverkliga tjänster på svenska. Och ja, AI kan bidra till nya lösningar och arbetssätt, inte minst inom den offentliga förvaltningen där resurserna är knappa. Men när vi talar om språk i samband med artificiell intelligens räcker det inte att tala om själva språket. 

Språk handlar också om kontext.

Det handlar om vem människan är, varifrån hen kommer, vilka erfarenheter hen bär med sig och vilka värderingar och kulturella sammanhang som formar hens sätt att uttrycka sig och förstå andra. Det handlar om dialekter, lokala uttryck och nyanser som inte alltid fångas av en generell språkmodell. En människa uttrycker sig inte bara på ett språk, hen uttrycker sig utifrån en plats, en historia och ett sammanhang. 

Psykosociala förbundet har tidigare föreslagit en konkret åtgärdskod för att stärka uppföljningen av att människor faktiskt får service på sitt modersmål. Det handlar inte  enbart om att en broschyr eller ett informationsblad finns på svenska, utan om att kunna få service, ställa frågor och bli förstådd på sitt eget språk. Det handlar om trygghet, tillit och om att bli sedd som den människa man är. Möjligheten att använda tekniska lösningar som stöd för de svenskspråkiga tjänsterna lyftes fram i samband med lanseringen av utredningen. Diskussionen om tekniska lösningar behöver fortsätta. Men den måste handla om mer än vad AI kan göra.

Den måste också handla om viljan att upprätthålla svenska som en verklig del av den offentliga verksamheten. Vilket ledarskap behövs? Hur omsätts beslut i praktiken? AI kan vara EN del av lösningen, även på finska. Men tekniska lösningar är inte detsamma som språkliga rättigheter. Rättigheterna vilar på lagstiftning och på en värdegrund som vi människor skapar, upprätthåller och bär ansvar för.  

Anders Adlercreutz och Emma Isoherranen skriver i en insändare i Hufvudstadsbladet (Hbl 1.9.2026): "Rätten till vård på svenska är inte en bonus, eller en fråga om  bekvämlighet. Det handlar om patientsäkerhet, trygghet och respekt. Framför allt är det en lagstadgad rättighet som måste fungera i praktiken."  

Den finlandssvenska kontexten är därför mer än en teknisk språkfråga. 

Petra Nummelin 
Verksamhetsledare, Psykosociala förbundet rf 

Elisabeth Kajander 
Ordförande, Psykosociala förbundet rf