Riksdagens delegation för psykisk hälsa: Att återställa ungas framtidstro kräver verkliga åtgärder

Riksdagens delegation för psykisk hälsa, möte 2/2026, 10.4.2026: Ställningstagande

Riksdagens delegation för psykisk hälsa efterlyser ansvar och kräver åtgärder för att återställa ungas framtidstro.

Enligt den färska Ungdomsbarometern är det bara 17 procent av de unga som ser positivt på världens framtid. Bristen på framtidstro återspeglas oundvikligen också i ungas psykiska hälsa. Enligt Institutet för hälsa och välfärds skolhälsoenkät rapporterar 70 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna minst ett symtom relaterat till psykisk hälsa. Ökningen av ungas självmordsbeteende och narkotikarelaterade dödsfall visar att det nuvarande servicesystemet inte förmår svara mot behoven.

Social- och hälsovårdsministeriet har konstaterat att mentalvårdstjänsterna för barn och unga är hotade i alla välfärdsområden. För att lösa problemet krävs en nationell kursändring – i en rapport finansierad av ministeriet rekommenderar Jubileumsfonden för Finlands självständighet, ITLA, flera olika åtgärder. 
”Föräldraskapet och kamratstödet måste stärkas, kunskapen om psykisk hälsa måste öka i skolorna och unga måste garanteras jämlika möjligheter till delaktighet och fritidsaktiviteter. Samtidigt ska effektiva, evidensbaserade metoder tas i bruk, en permanent finansiering för psykisk hälsa -arbetet säkerställas och en stark kunskapsbas byggas upp som stöd för beslutsfattandet”, sammanfattar delegationens ordförande Paula Risikko utifrån rapporten.

Undervisnings- och kulturministeriets expertgrupp publicerade den 25 mars en rapport om det dystra läget för ungas framtidstro. Riksdagens delegation för psykisk hälsa anser att rapporten är mycket välkommen med tanke på att sektorsövergripande arbete för psykisk hälsa behöver tas i beaktande. Expertgruppen ger omfattande rekommendationer, bland annat om att stödja övergångar mellan utbildning och arbetsliv, halvera barnfamiljsfattigdomen, bedriva antirasistiskt arbete och föra en ansvarsfull miljöpolitik – allt detta stöder den psykiska hälsan. Därtill tar expertgruppen ställning till hur tjänsterna ska ordnas: den vill bland annat öka resurserna till ungas mentalvårdstjänster och undanröja hinder för tillgång till vård, säkerställa tillräcklig finansiering för organisationer som erbjuder kris- och lågtröskelstöd, utvärdera terapigarantins funktion och utvidga den till alla under 29 år samt förbättra identifieringen av ungas ensamhet.

Stöd för en ung persons psykiska hälsa kostar hundratals euro – dess frånvaro kan kosta hundratusentals. I nästa regeringsprogram måste det också finnas omfattande skrivningar om stöd för ungas välbefinnande och psykiska hälsa på lokal, regional och nationell nivå samt över förvaltningsgränserna.
”Att återställa ungas framtidstro förutsätter flera olika gemensamma insatser. Ansvaret är delat – och åtgärder måste vidtas nu”, säger Risikko.

Ytterligare information:
Paula Risikko, ordförande för delegationen, paula.risikko@eduskunta.fi
Oskari Korhonen, koordinator för delegationen, oskari.korhonen@mtkl.fi

Riksdagens delegation för psykisk hälsa är ett samarbetsorgan mellan riksdagsledamöter och organisationer inom psykisk hälsa. Den består av en medlem från varje riksdagsgrupp samt fyra riksomfattande organisationer: FinFami – Centralförbundet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, Centralförbundet för mental hälsa, MIELI rf och Psykosociala förbundet. Delegationen följer genomförandet av den nationella strategin för psykisk hälsa och andra skrivningar om psykisk hälsa i regeringsprogrammet samt deltar i den offentliga diskussionen om psykisk hälsa.