Hoppa till huvudinnehåll
Nyhet

Riksdagens delegation för psykisk hälsa: Barns och ungas situation måste alltid bedömas när en förälder konstateras ha psykisk ohälsa eller missbruksproblem

9 oktober 2026

Psykosociala förbundet är en av fyra psykisk hälsa-organisationer i Finland som ingår i riksdagens delegation för psykisk hälsa. Delegationen består även av en medlem från varje riksdagsgrupp. Efter dagens möte (fredag 9.10.2026) kom delegationen ut med följande ställningstagande:

Riksdagens delegation för psykisk hälsa efterlyser ett systematiskt införande av en ny nationell vårdrekommendation inom mentalvårds- och missbrukstjänsterna för att bedöma hur en förälders psykiska ohälsa eller missbruksproblem påverkar barnen. Delegationen betonar att situationen för barn och unga som har en närstående med psykisk ohälsa eller missbruksproblem och som bär på oro och ansvar måste identifieras som en del av förälderns vård, så att de får det stöd de behöver i tid.
 
Utmaningar inom den psykiska hälsan berör en stor majoritet av finländarna någon gång under livet. Enligt en studie som publicerades av Helsingfors universitet år 2025 får uppskattningsvis 77 procent av kvinnorna och 70 procent av männen en diagnos för en psykisk störning någon gång under sitt liv. Psykisk ohälsa påverkar dock inte bara den som insjuknar, utan också de närstående och hela familjens vardag.
 
”Om en förälder som lider av psykisk ohälsa inte får hjälp i tid kan ansvaret för situationen överföras till de närstående. Alltför ofta tvingas också barn och unga bära oro för sin förälder och ta ett större ansvar för familjens vardag än vad som är rimligt med tanke på deras ålder”, säger Paula Risikko, ordförande för riksdagens mentalpolitiska delegation.
 
Enligt uppgifter i den nya nationella vårdrekommendationen från Stiftelsen för vårdforskning, Hotus, lever ungefär vart femte finländskt barn i en familj där åtminstone den ena föräldern har en psykiatrisk diagnos.
 
En förälders psykiska problem kan påverka barnets välbefinnande på olika sätt. Problemen kan exempelvis öka svårigheterna i skolan, belastningen i vardagen samt risken för senare psykisk ohälsa och självskadebeteende.

”Även om en förälders sjukdom kan påverka barnets liv betydligt, förblir barn fortfarande alltför ofta osynliga inom servicesystemet. Att identifiera deras situation får inte vara beroende av en enskild yrkesperson eller verksamhetsenhet”, konstaterar Risikko.
 
Forskningsresultat visar att det att barnet blir hört, får åldersanpassad information om förälderns situation och får stöd i rätt tid kan förebygga att problemen hopar sig och minska risken för att problemen överförs från en generation till nästa. Samtidigt är det viktigt att stärka föräldraskapet, samspelet inom familjen och vardagens funktion.
 
Den vårdrekommendation som Hotus har publicerat, "Psykisk ohälsa eller missbruksproblem hos föräldrar: Hur stödjer man barn och ungas välbefinnande?" erbjuder evidensbaserade handlingsmodeller för att beakta barnen som en del av förälderns vård. Syftet med rekommendationen är att säkerställa att barnets situation bedöms systematiskt och att det stöd som behövs sätts in tillräckligt tidigt.
 
”Att beakta barnen måste vara en integrerad del av all mentalvård och alla missbrukstjänster. Yrkespersonerna har ett ansvar att identifiera barnens behov av stöd och erbjuda hjälp i tid. Tidigt stöd stärker barnets välbefinnande och förebygger att problem överförs från en generation till nästa”, betonar Risikko.
 
Riksdagens delegation för psykisk hälsa efterlyser ett målmedvetet genomförande av vårdrekommendationen i hela landet samt en stärkt ställning för barn och unga som en del av utvecklingen av mentalvårds- och missbrukstjänsterna. Målet är att inget barn ska lämnas ensamt med att bära konsekvenserna av en förälders sjukdom.

Riksdagens delegation för psykisk hälsa är ett samarbetsorgan mellan riksdagsledamöter och organisationer inom psykisk hälsa. Den består av en medlem från varje riksdagsgrupp samt fyra riksomfattande organisationer: FinFami – Centralförbundet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa, Centralförbundet för mental hälsa, MIELI rf och Psykosociala förbundet. Delegationen följer genomförandet av den nationella strategin för psykisk hälsa och andra skrivningar om psykisk hälsa i regeringsprogrammet samt deltar i den offentliga diskussionen om psykisk hälsa.

Översättning av ställningstagandet från finska till svenska: Psykosociala förbundet