Hoppa till huvudinnehåll

Har tappat mig själv och vet inte vem jag är längre

Humör och mående
Fråga

Hej!

Jag har haft mycket på gång den senaste tiden och jag känner att jag har börjat må sämre på många sätt. Jag känner att jag tappat mig själv och vet inte alls vem jag är längre. Jag driver ett företag samtidigt som jag studerar och jobbar fulltid på ett nytt vikariatjobb. Jag är väldigt ”företagsam” och vill gärna utveckla mitt företag men det är så svårt när jag inte vet vem jag är eller vad jag vill längre. När jag har PMS är det ännu värre och jag känner mig deprimerad rätt ofta.

Jag är HSP (högkänslig person) så när jag är med andra människor så känner jag lätt empati med andra och jag ”anpassar” mig alltid efter hur andra är. Det känns som att min hjärna säger till mig att jag ska vara som den andra personen vill att jag ska vara. Det har gjort att jag inte alls vet vem jag är egentligen. Jag blir också lätt påverkad av andras personligheter och blir lite lika som andra jag umgås med. Speciellt personer jag ser upp till och det händer ofta att jag tänker ”sådär skulle jag också vilja vara” när en person verkar vara självsäker. Det känns lite som att jag går in i olika roller varje gång jag är med olika personer. För bara 1 år sedan var jag inte alls såhär och det tar mycket på min självsäkerhet. Jag har också helt plötsligt väldigt svårt att säga emot folk eller att säga min egen åsikt.

Jag grubblar över allt och inget och tänker väldigt mycket. Vad ska jag göra för att börja må bättre?

 

Svar

Hej!

Du har mycket på gång i livet just nu samtidigt som du grubblar och har funderingar kring vem du är och vad du vill.

Du skriver att du inte alls vet vem du egentligen är och här tänker jag fundera lite kring identitet och självkänsla. Vår identitet utvecklas hela livet, med början redan då vi är små men speciellt i åldern mellan 13 – 18 (upp till 25-30?) år så brukar vara en period då man funderar extra mycket på sin identitet, den formas och utvecklas. Den här perioden kan präglas av att man är ganska osäker och förvirrad över sin egen identitet. Relationen till föräldrarna förändras, man ifrågasätter relationer och invanda familjemönster på ett nytt sätt och man får nya intressen. Man provar sig fram till nya tankar och beteenden. Man provar olika roller. En helt naturlig och viktig period i livet. Så småningom börjar man komma fram till vem man är och hur man vill uppfattas av andra. Man får en tydligare självbild och bygger sin identitet. Men som sagt identiteten utvecklas under hela livet.

Som HSP så är det lätt hänt att man blir stressad och överbelastad, just pga. av att man tar in en massa intryck i hjärnan och reflekterar mycket över det man upplever. Är man då samtidigt en företagsam person med många järn i elden så krockar det lätt med HSP sidan, företagaren vill hålla igång och utveckla saker medan HSP draget i ens personlighet behöver tid för återhämtning och vila från intryck. Du behöver tänka på och jobba med att hitta en balans mellan dessa två personlighetsdrag hos dig. Du behöver lära dig att prioritera och ”hushålla” med dina kraftresurser. Fundera på vad du just nu behöver satsa på, lägg din energi på det och låt resten vila. Kom ihåg att du får och behöver säga nej, då något inte passar in i ditt schema. Det är jätteviktigt att du lär dig sätta gränser och respekterar dina egna behov. Ett tips som du kunde prova för att lite bena ut dina tankar och önskningar om vem du är och vad du vill göra är att skriva ner dina tankar och intressen t.ex. vad tycker jag om/tycker jag inte om att göra, vad är jag bra på o.s.v.  Det kan vara en bra början för att få lite bättre koll och hitta dina ”ramar”.

Läs på om och försök jobba på din självkänsla. Vår självkänsla, som vi förövrigt behöver jobba på hela livet, ligger mycket till grund för hur vi mår och beter oss. Det är självkänslan som avgör vad vi tycker om oss själva och på den vilar på vilket sätt vi kan hantera misslyckanden i livet. Självkänslan gör att vi vet vad vi gillar, den gör också att vi kan t.ex. skämta om oss själva och inte tar saker och ting som händer för på stort allvar, vi blir helt enkelt tryggare i oss själva. Mer om detta hittar du t.ex. på decibel: https://www.decibel.fi/information/sjal/sjalvfortroende-och-sjalvkansla/sjalvkansla/

Jag tycker också du ska dela dina tankar och känslor med dina föräldrar (eller annan vuxen du har förtroende för) speciellt eftersom du skriver att du grubblar över väldigt mycket så kan det vara en stor hjälp att få dela tankarna med någon. Man får nya infallsvinklar till att se på olika saker. Jag tror också att det skulle vara bra om du kontaktar t.ex. skolans kurator för att få stöd och hjälp i att komma vidare. På vissa orter kan man också hitta stödgrupper där man får hjälp av andra med liknande problem (t.ex. ungdomsstationen Klaara i Vasa har haft stödgrupper för den som oroar sig mycket). Ta hand om dig!

 

Mvh, Camilla R-N

Lägg till ny kommentar