Hoppa till huvudinnehåll

Sign. JKJH har en fråga kring kroppskomplex

Humör och mående
Fråga

Jag är XX år och jag har ett problem. Jag mår inte bra. Jag har kroppskomplex. Jag har haft det i 3-4 år snart men det har inte varit lika dåligt som det är nu. Förra året mådde jag så dåligt så att jag t.o.m jag har skurit mig och funderat på självmord. Så jag har tagit kökskniven och hett den mot min kropp men jag har aldrig genomfört. Men jag vill inte må så här. Men jag kan inte vara lycklig i min kropp, kosten och det liv jag lever i. Jag gillar inte mig själv. Och jag vet att andra inte gör det.

Men jag förstår de, jag skulle inte heller gilla mig själv om jag var de.

Men jag vill inte dö jag vill bli frisk och komma i bra form men det känns inte som det kommer bli så om jag fortsätter sitta i mitt rum och äta dålig Mat. Det känns som jag kommer ge upp snart, hjälp mig!!

Svar

Hej!

Tack för din fråga! Jättefint och positivt då du skriver att du inte vill ha det så här och att du behöver hjälp!

Det att man känner sig missnöjd med sin kropp, sin vikt och sitt utseende är väldigt vanligt. Jag vågar nästan påstå att det drabbar oss alla, precis varenda en av oss lite då och då. Våra kroppar och vårt utseende ändrar och lever beroende på vår ålder förstås men också på hur vi mår annars i livet. Jag tror att det är vanligt att man har perioder då man är ganska nöjd med sitt utseende och så ibland får man en svacka då man går runt och retar sig på något som gäller kroppen. Allt detta hänger mycket ihop med hur vi annars mår i livet, är vi stressade eller trötta eller missnöjda med något så är det lätt hänt att vi börjar irritera oss extra mycket på något som har med kroppen att göra. I dagens värld då sociala medier har ett stort inflytande så är det också superviktigt att vi tänker till och känner efter, är det så att vi mår sämre efter att vi gått igenom vårt Instagram flöde, så försök begränsa tiden på nätet eller avfölj vissa sidor/influencers! Man behöver inte utsätta sig (ofta sker det ganska omedvetet) för sådant som bara gör en orolig och på dåligt humör.

Nu har du gått omkring länge redan och mått riktigt dåligt. Jag håller helt med dig att du ska absolut inte behöva känna såhär och må såhär dåligt! Jag tror dock inte att det är något fel på din kropp! Du är tonåring, vilket betyder att massor av saker just nu håller på att utvecklas och mogna i din kropp och din hjärna, din kropp är inne i en period då den s.a.s. ”söker” sin form. Den här betyder att unga (i åldern ca. 12 -17) kan se väldigt olika ut rent kroppsligt, man börjar ofta också svettas mycket, håret blir flottigt, vissa går upp i vikt medan någon går ner. Hormonbalansen åker berg och dalbana och humöret kan vara väldigt upp och ner det också. Så jag vill att du kommer ihåg att din kropp inte är ”färdig” på något sätt.  Jag tror heller inte på att ”andra” inte gillar dig, det är något som du tänker ja, det brukar man kalla ett ”hjärnspöke” men bara för att du tänker och tror det så betyder det inte att det är så på riktigt. Du får försöka komma ifrån att gå omkring och fundera på vad ”andra” eventuellt tycker och tänker då det oftast a) inte är vad du tror b) bara får dig att må sämre. För vet du vad, i slutändan så spelar det absolut ingen roll vad någon tänker om någon annan, för om den personen tänker illa om en annan så betyder det ofta att hen inte heller mår så bra med sig själv! Du behöver få hjälp med att komma vidare från dina negativa tankar om dig själv så att du kan börja må bra!

Då man mår dåligt och inte riktigt vet hur man ska komma vidare för att börja må bättre ska man söka hjälp och prata med någon! Vi behöver allihop andras hjälp och stöd ibland oberoende om vi är unga eller äldre. Jag tycker att du i första hand ska kontakta skolans kurator, om du hittar hens telefonnummer så skicka ett meddelande att du vill komma och prata med hen eller så knackar på hens dörr bara! Det funkar också att du söker hjälp hos hälsovårdaren, huvudsaken är att du pratar med någon professionell. Jättebra skulle det också vara om du kan prata om hur du mår med någon närstående till dig (förälder/moster/farmor?), för jag tänker att det alltid är jättebra och viktigt att man har en vuxen i sin närhet som också kan hjälpa och stöda och som man kan fundera kring dom här sakerna om! Och du, kom ihåg att om du börjar må jättedåligt, så du t.ex. funderar på att skära dig så försök bryta det med att t.ex. gå ut och gå, skriv dagbok, gosa med ett husdjur, ring någon, stäng inte in dig ensam på rummet med dina tankar! Sök hjälp för det finns hjälp för detta!

Kramar, Camilla

 

 

Lägg till ny kommentar