Hoppa till huvudinnehåll

Varför har man ångest/depression?

Humör och mående
Fråga

Varför har man ångest depression?

Svar

Hej!

Tack för din fråga!

Ångest kan man säga är en reaktion i kroppen som signalerar att vi skall fly, att vi är i fara. Genom tiderna har systemet varit livsviktigt och varnat för riktigt farliga saker som t.ex. rovdjur. Idag är dock faran sällan så påtaglig utan oftast något helt annat. T.ex. ett besked om en svår sjukdom kan ge ångest därför att man blir rädd. Men ångest kan även dyka upp av faror som inte är ”riktiga” faror.

Man kan få ångest och veta vad den beror på. Det kan vara när det händer något svårt i livet, till exempel om man får besked om en allvarlig sjukdom eller är med om en skilsmässa, om man blir arbetslös, utsätts för ett övergrepp eller om någon behandlar en illa. Ångest kan också komma i samband med en depression. Man kan få ångest inför något som känns särskilt svårt, som t.ex. en anställningsintervju. Det känns jobbigt i stunden, men då vet man i alla fall att ångesten kommer att gå över efteråt. Det kan göra den lättare att stå ut med.

 

Ibland vet man inte varför man har ångest. Vi är alla olika känsliga och hos den som lätt får ångest så kan minsta ”fara” göra att kroppens alarmsystem går på för fullt fast det kanske inte finns något påtagligt farligt. Alarmsystemet är igång men hjärnan förstår inte varför. Denna typ av ångest kan vara svåra att hantera just för att man inte vet orsaken till den.

Om man lätt får ångest och den inverkar på arbete, relationer och livet i övrigt så kan det röra sig om en form av ångestsyndrom. Ångestsyndrom delas in i; generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom (panikångest), fobier, som agorafobi och social fobi, tvångssyndrom samt posttraumatiskt stressyndrom.

De symtom man upplever när man har ångest beror på att kroppen reagerar på att något verkar hotfullt. Kroppen gör sig då redo att hantera situationen genom att öka mängden adrenalin och andra stresshormoner i blodet. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och andningen blir intensivare. Man kanske börjar svettas.

Stress och ångest hänger ihop – att ofta känna stress ökar risken för ångest och utmattning. Man kan också få ångest av att dricka alkohol eller använda droger.

Om du tänker mycket på hur obehaglig du upplever din ångest och lever med en rädsla för att den ska komma tillbaka kallas det för förväntansångest.

Gör förväntansångesten att man börjar undvika situationer som man förknippar med att få ångest, kan ångesten bli starkare. Därför är det viktigt att ändå göra det som man hade tänkt göra innan ångesten slog till.

Det går att lära sig att hantera ångest, men det tar tid. Ångesten är INTE farlig men den kan vara ett hinder för att leva som man vill.

Man kan göra en hel del för att minska ångesten. Men alla människor är olika så råd som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. På nätet, tex. på Decibels sidor hittar du mer information: https://www.decibel.fi/information/sjal/angest-och-panikangest  

Vid stark ångest, när man har svårt att klara vardagen, så behöver man söka hjälp. Det gäller också om man lindrar ångesten med alkohol, droger eller genom att skada sig själv. Behandlingsmetoder som har visat sig fungera bra vid svår ångest är kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedel.

Depression är vanligt i hela världen. Bara i västvärlden blir ca. hälften av alla kvinnor, och ca. en fjärdedel av alla män, deprimerade någon gång under sitt liv. Depression klassas (av WHO) som den fjärde vanligaste anledningen till allvarlig ohälsa i världen. En folksjukdom alltså.

Nedstämdhet är något naturligt och det upplever alla människor i korta perioder i sitt liv. Men om nedstämdheten övergår i långa sammanhängande perioder (längre än två veckor) kan nedstämdheten övergå till depression. Då kan det vara dags att söka hjälp.

Vanliga symptom på depression är: sorg, skam, ångest, energilöshet, meningslöshet, självkritik, brist på självförtroende, saker som förut var roligt känns meningslösa, det blir svårt att sköta vardagssysslor som skola, jobb eller familj, svårt att ta beslut, självmordstankar eller mycket tankar kring döden.

Det är sällan som det bara finns en orsak till att man drabbas av depression. Oftast handlar det om en samverkan mellan biologiska, sociala och psykologiska faktorer. Några faktorer som ökar risken för att drabbas är till exempel: depression finns inom familjen, man har en lättrörd och känslosam läggning, man haft en svår uppväxt, fattigdom – låg utbildning, svåra/traumatiska upplevelser i livet, långvarig fysisk sjukdom.

Depression anses bero på en förändring av hjärnans signalsubstanser (den vanligaste är serotonin). En minskad mängd signalsubstans kan göra att man drabbas av depression. Många mediciner mot depression verkar genom att reglera serotoninmängden.

Depression kan behandlas med samtalsterapi och/eller antidepressiva läkemedel. Ofta ges dessa i kombination. Regelbunden motion är alltid bra för oss och kan ge god effekt också vid lindrig (medelsvår) depression. Annat som kan hjälpa är t.ex. nätterapi, ljusterapi (vid årstidsbunden depression), kamratstöd och att försöka fortsätta med berikande fritidsintressen.

 

Mvh, Camilla R-N

 

 

Lägg till ny kommentar